K A R O L I N A gustafson

Min hjärna har dagen till ära gått och lagt sig. Den kan numera endast producera tankar av typen "kexchoklad" och "ja, visst har vi en jättefin reception". Tror två träningspass i rad tog kål på den. För mycket rörelse.

Idag fick jag en av mina böcker. Jag fick slå upp ett ord i den första meningen i boken. Allokera. Är det verkligen ord man borde slänga sig med? Sen var det en graf som boken behandlade som om den var lika självklar som att cheeseburgare is delish. Så fruktansvärt självklar kan jag inte påstå att den var. Den här kursen kommer mest troligt inte att bli en promenad i parken om vi säger så.

Bok nummer två kändes tydligen nödvändig att levera till andra sidan av stan. Eller i alla fall till Valhallavägen men vem har tid att gå dit? Jag. Jag är sysslolös. Men omotiverad att gå till Valhallavägen.

Jag känner lite för att diskutera i-landsproblem över lite rött ikväll. Undrar vilken av mina fina vänner som har lust att förbarma sig över mig och lite issues. Jag har exakt en timme på mig att lösa det problemet. Får hoppas att hjärnan pickar up sig och slutar producera kexchokladstankar.