K A R O L I N A gustafson

Dagens Nyheter kan sina rubriker.

Hohojaja. Här var det dåligt uppdaterat må jag säga. Det var tydligen ingen hustomte som höll bloggen vid liv när jag hade bättre saker för mig.

Det blir överlag dåligt bloggande när jag snittar på att vara hemma en halvtimme om dagen. Det är verkligen tur att det är jul snart så jag får åka ner till landet och käka chillpills. Kombinerat med tentastress och ett halvtaskigt tentaresultat i ryggen. Inte att förglömmas. 

Enligt min blogg skrev jag senast i onsdags. Jag kommer knappt ihåg onsdags. Så vi skippar den och hoppar till torsdag. En arbetsdag som vilken arbetsdag som helst slutade med tjejsnacksöl och utvärderande av min kära väns potentiella pojkvän, ett premiärbesök på medusa och förundrande över hur långt det var till toaletten. Fredag jobbades det igen, och sen häng med vapendragaren involverande på spåret och en halv öl. Lördag bestod av häng med J, en sväng till Skärholmen, förbannade människor som går en millimeter framför en. Människor som skriker i örat på en, människor som försöker pracka på en abonnemang och människor som springer omkring som galna boskap med enda anledning att det är jul om en vecka. Vi insåg snabbt att Skärholmen en lördageftermiddag inte var en helt genomtänkt idé och drog hem och tittade på Ladies på Östermalm. Sen blev det 2,5 timmars Harry P. Vi hade klara meningsskiljaktigheter om filmen. Jag tyckte den var helt fantastiskt bra. Js åsikt är oväsentlig eftersom den inte är min. Hehe. Söndag innehöll ytterst lite tentapluggande och film nummer två för helgen. Tron i 3D. Vilken nördweekend jag har haft.

Igår spenderades på spontanmåndagshemmafest(säg det tio gånger snabbt huh?) och en promenad hem vid tretiden. Som sig bör en tisdagsmorgon. Det tar för övrigt exakt elva Kings of Leon-låtar att gå från Roslagsgatan till Gärdet. Eller 38,38 minuter.

Nu sitter jag och lyxar med en kantarellsoppa á la varma koppen och försöker få tillbaka värmen efter en trip till gamla stans julmarknad och efterföljande fika i ett iskallt valv. Det är bara i gamla stan man hittar valv.

På återseende.

Jag har ingen visdom att förmedla. Jag är trött. Och jag har en föreläsning om EU om 52 minuter som inte kommer att göra mig piggare.

Kaffe nummer tre - coming right up.

Måndag. Startade dagen med att snooza Bach i en timme. Funderade lite över ett samtal jag hade igår om ens förprogrammerade värdelösa inställning till måndagar. Beslutade mig för att sluta upp med att vara på dåligt humör. Efter det blev dagen väldigt trevlig. Lyckades till och med släpa iväg min lata rumpa till gymmet.

Nu ska jag njuta av delikatesserna mitt kylskåp bjuder på - två ägg och lite stekt smörgåspåläggskalkon. Sen blir det min och mammas nyfunna luciatradition, ska bli mäkta trevligt.

Ja annars då. Jag känner mig mystiskt oberörd av att "terror" har kommit till sverige. Skyller på J som la upp nyheterna på ett inte så allvarligt sätt som situationen kanske kräver. "Fan hörde du att det var nån som råkade spränga sig själv på drottninggatan?". Råkade? Vem råkar spränga sig själv? Det tog liksom udden av nyheterna. Överlag är jag väldigt avtrubbad gällande trauman och hemska saker som händer i världen. Jag kan inte relatera och ta till mig saker, uppenbarligen inte ens när det händer tre stationer hemifrån, vilket gör att jag känner mig väldigt omänsklig i vissa situationer. Kan bli lite irriterad på mig själv när jag snöar in alltför mycket på mina i-landsproblem. Å andra sidan blev jag tårögd av ett reklaminslag till Svenska Hjältar-galan, men frågan är om det inte är pmsen som spökar. Eller eventuellt måndagshumöret.

Staden på lördagar är en hemsk plats. HEMSK. Jag borde verkligen börja utnyttja att jag studerar och shoppa på vardagarna istället. Nu har jag suttit här och försökt komma över traumat ett tag och har stött på nästa problem. Hur i hela fridens namn ska jag kunna hosta(alltså inte i förkylningssyfte) en förfest utan fungerande högtalare? Vem vill lyssna på ogge och gänget med samma ljudkvalle som en överkörd vinylskiva? Tål att funderas på. Dessutom måste jag påbörja mina pajförberedelser.

Nu börjar peppningen mina damer och herrar. Den börjar med en kaffe. Och en festlåt från back in the days som troligtvis är den genom tiderna mest sönderspelade festlåten när min playlist får vara med och leka.

Man skulle kunna tro att Bach ska ha lite pondus i sin musik. Lite sådär att man tror att han kommer lacka ur på en om man har fräckheten att snooza honom. Enligt bilder jag har sett på snubben ser han ganska aggressiv ut, lite "vem vare som fucking kasta", fast med typ en orgel. Men icke. Jag snoozade tre gånger innan jag stängde av för att ta en funderare på om jag borde idka mer sömn eller gå upp och vara produktiv. Denna funderare intogs i sovande tillstånd vilket ledde till att jag vaknade strax innan jag skulle gå hemifrån. Panik. Mest för att jag inte skulle hinna få i mig min älskade frulle.

De som känner mig relativt bra vet att jag älskar min frukost. Jag kan äta frukost till alla måltider, 50 procent av bilderna på min telefon är med mysiga frukostmotiv och jag äter frukost ca 30 sekunder efter att jag har vaknat. Idag satt jag och lyssnade till konstruktivismens grunddrag utan varken frukost eller kaffe i min arma kropp. Död åt konstruktivismens grunddrag för att tala om något annat. Jag vet inte ens vad dom är.

Ikväll ska det julshoppas. Får se till att inte julshoppa till mig själv den här gången. Om man inte skulle springa på en nyårsklänning det vill säga. Det är en helt annan sak.

Jag har aldrig sett så mycket människor i hela mitt liv. Tror stenhårt på att jag inte ens skulle kunna ta mig ut  härifrån ens om jag fick. Vilken TUR då att jag får den stora äran att sitta här och äta skumtomtar som är lägligt placerade framför mig i 2,5 timmar till!

Mitt enda arbete just nu är att nattkoppla telefonen om 2,5 timme. Det krävs inte mycket förberedelse om vi säger så.

Godafton och glad skumtomte sålänge. Jag ska ägna kvällen åt den här herren. Dryg, ironisk och bitter. Precis i min smak.

Innan jag skulle somna igår tänkte jag att jag ska unna mig en ny alarmsignal att vakna till annat än Star Wars dödmarsch. Med att unna sig syftar jag på att dom där uslingarna på apple menar att du kan inte lägga in en olagligt nedladdad låt som på vilken annan telefon som helst utan du ska betala TOLV oheliga kronor för att få vakna till lite ljuv musik.

Hur som haver vaknar jag numera till prettohärliga Bach - Air. Eller vaknar och vaknar, jag hade en mycket stark önskan att stänga av mobilen precis när jag var i tillståndet mellan sömn och vakenhet. Kommer inte helt ihåg varför, men jag tror att det hade med någon pojke att göra. En vag ståndpunkt. Eller nåt. Antagligen måste jag ha råkat stänga av alarmet av bara farten och vaknade glad och oväntat utvilad när klockan var 10. Började ana ugglor i mossen. Man är helt enkelt inte utvilad klockan 7, då mitt alarm Skulle ha väckt mig med ljuva klassiska pretentiösa toner. Ångest för att ha missat tre timmars pluggtid men har nu pluggat superintensivt sen dess.

Vet inte om det är mysig bakgrundsmusik av Winnerbäck och Melissa Horn(var för sig, jag har inte lyssnat på duetten på repeat i tre timmar) eller att jag är utvilad för en gång skull.

Fick i uppdrag av ovan nämnda pojke att skapa en julklapp av det jag har hemma. Det är lättare sagt än gjort när man bor på 19 kvadratmeter och mest har kläder och ljusstakar. Och en trave DN. Så nu behöver jag alltså plocka fram min kreativa sida, och den har jag inte använt mig av sen fritidstiden. Gissar på att resultatet kommer att likna mina dagisverk i alla fall.

Fick för övrigt precis reda på att det kommer komma ca 300 människor till min arma arbetsplats ikväll. Så jag lär vara mer bitter än vanligt när jag drar iväg lite receptionsgnäll i vanlig ordning. Bara så ni är förberedda.

Ursäkta radioskuggan här. Helgen blev lätt späckad. Och innan dess också. Det har singstarats, spelats biljard, medbrottsling till ölglasstöld har jag varit, sanning och konka på Imperiet(moget? kanske inte. Men nu ska vi inte vara sånna.), lite bakfylla där emellan, en superformell middag från instutionen på universitetet, lite mera öl och slutligen ett besök tillbaka 17årsåldern igen. Gick sådär. Jag borde verkligen lära mig någongång.

Det var helgen i snabbversion!

Nu ska jag återgå till att varva internationella konflikter med varma mackor och filmer alla andra såg för flera år sen. Har fortfarande inte klurat ut var jag var när dom visades. Upptagen med nintendo antagligen.

Oscar, tack igen. Du får tillbaka den på nästa krogrunda.

Tentafanskap. Nervös. Kaffe.